Tack oliver. Men så värst trippigt vet jag inte haha. Men om du har någon bra musik som du gjort på sistone vill jag gärna höra. Känner att jag behöver lite musik till mina framtida filmer.
Nja, min dator är i Stockholm så det är lite svårt, men jag skrev en dikt istället:
Solsting högt vid hakan stack och tog en stans mot havets rand, en klänning vit, en brättad hatt. Ledd till udden ut av hon som sprang i förväg fann en musslas brynja knäckt. Vågor dök mot skum, tobis drog bland gräs. Från klint till klint gick du med sommar fram, tog hand om strandfynd: ett indigoband. Du fann ett gryt och tvog med sand som tvål, skuggor roar dig, sa du, och sprang fort mot vågor in. Längst Snickarhakens tall som fyr vid hamnens inlopp, frukter bars en gång om året, grindval som la an mot bryggan, girlanger snart med blandsaft, snäckskal, tovig tång, en underström som kittlar fötter. Vad var distans slöt vaga kvällsljus ner i klippors kistor, Buenos Aires vidder vänd mot Stockholms vita berg. Jag tog min rallaremössa, lade i ditt knä. Sjutton år på nytt och evigt, räkna sommarskatter kvällen ut tills intet ses förutom brus. Ett isovärdes närhet, kvarts och soluppgång. Små hyrda stugors ljusa hustak, genkast mot din kind. Kanske hittar du nån annan där, en ädelsten av vind.
Wow, trippigt. Satt och lyssnade på skum musik medan jag tittade på den här, blev lite high on life. Många vackra saker du äventyrar, Sara!
SvaraRaderaTack oliver. Men så värst trippigt vet jag inte haha. Men om du har någon bra musik som du gjort på sistone vill jag gärna höra. Känner att jag behöver lite musik till mina framtida filmer.
SvaraRaderaNja, min dator är i Stockholm så det är lite svårt, men jag skrev en dikt istället:
SvaraRaderaSolsting högt vid hakan stack och tog en stans mot havets rand, en klänning vit, en brättad hatt. Ledd till udden ut av hon som sprang i förväg fann en musslas brynja knäckt. Vågor dök mot skum, tobis drog bland gräs. Från klint till klint gick du med sommar fram, tog hand om strandfynd: ett indigoband. Du fann ett gryt och tvog med sand som tvål, skuggor roar dig, sa du, och sprang fort mot vågor in. Längst Snickarhakens tall som fyr vid hamnens inlopp, frukter bars en gång om året, grindval som la an mot bryggan, girlanger snart med blandsaft, snäckskal, tovig tång, en underström som kittlar fötter. Vad var distans slöt vaga kvällsljus ner i klippors kistor, Buenos Aires vidder vänd mot Stockholms vita berg. Jag tog min rallaremössa, lade i ditt knä. Sjutton år på nytt och evigt, räkna sommarskatter kvällen ut tills intet ses förutom brus. Ett isovärdes närhet, kvarts och soluppgång. Små hyrda stugors ljusa hustak, genkast mot din kind. Kanske hittar du nån annan där, en ädelsten av vind.